Grenens Kaniner - grundat i juni 1994
När jag startade min uppfödning och tog min första kull så hade jag en enda tanke – att få kaninungar!
Mysigt, gulligt o.s.v. Jag hade tur den gången, och alla ungarna såldes som hoppkaniner.
Det var kul att se mina små bebisar ta hem priser och ära, och all glädje deras ägare hade av dem. Så nästa gång parade jag samma hona med en hane som var en bättre hoppare än den första. Tyvärr hade jag inte samma tur den gången, utan endast ett fåtal av ungarna blev hoppkaniner.
Efter det var mitt mål att föda upp kaninungar till hoppning, och försöka sälja dem till människor som vill hoppa med dem. Idag är det endast kaninhoppare som får köpa mina kaninungar.
Under årens gång har jag lärt mig av både lyckträffar och misstag, och förstått att avla fram hoppkaniner inte bara innebär att släppa ihop två bra hoppkaniner. Först och främst ska det vara två friska kaniner, med bra temperament och inga genetiska defekter. Det räcker inte, utan kaninerna måste även komplettera varandra på ett bra sätt. Idag finns det en tanke bakom varje kull, och ofta får jag det resultat jag vill ha.
Många uppfödare har högt flygande planer av olika slag. Inga fel i det kanske, och vi har alla vår egen plan och vårt eget mål bakom tanken att föda upp hoppkaniner. Jag ska säga direkt att jag inte tillhör de som planerar för uppfödningens hela framtid.
Jag anser att det bevisats otaliga gånger att en hoppkanin kan se ut nästan hur som helst. De kan vara små, stora, långa, kompakta, snabba och ha uppåtöron eller neråtöron. De kan väga ett kilo eller fem kilo, men de har alla något som gör de till en bra hoppare. Det krävs ett visst mått av tävlingsinstinkt och framförallt en obotlig hoppglädje. Därför avlar jag på många olika typer av kaniner, och bakom alla mina kullar finns olika mål för vad som gör att ungarna ska ha möjlighet att bli bra hoppare. Jag försöker inte avla fram ”den perfekta hoppkaninen”, utan kaniner som är trevliga och hoppglada.
Mycket ligger förstås hos våra köpare. Eftersom våra kullar är så olika gäller det att hitta de egenskaper som man själv söker hos sin blivande hoppkanin. Sen gäller det för köparen att behandla kaninen rätt, träna och tävla med rätt inställning och vara beredd på motgångar. Våra kaninungar blir inte alltid som vi tänkt oss och alla blir inte bra hoppare, men raden av nöjda köpare får oss ändå att förstå att våra kaniner är som vi vill att de ska vara. Framförallt – de är alla egna små, älskvärda personligheter som är till glädje för sina ägare!
Mysigt, gulligt o.s.v. Jag hade tur den gången, och alla ungarna såldes som hoppkaniner.
Det var kul att se mina små bebisar ta hem priser och ära, och all glädje deras ägare hade av dem. Så nästa gång parade jag samma hona med en hane som var en bättre hoppare än den första. Tyvärr hade jag inte samma tur den gången, utan endast ett fåtal av ungarna blev hoppkaniner.
Efter det var mitt mål att föda upp kaninungar till hoppning, och försöka sälja dem till människor som vill hoppa med dem. Idag är det endast kaninhoppare som får köpa mina kaninungar.
Under årens gång har jag lärt mig av både lyckträffar och misstag, och förstått att avla fram hoppkaniner inte bara innebär att släppa ihop två bra hoppkaniner. Först och främst ska det vara två friska kaniner, med bra temperament och inga genetiska defekter. Det räcker inte, utan kaninerna måste även komplettera varandra på ett bra sätt. Idag finns det en tanke bakom varje kull, och ofta får jag det resultat jag vill ha.
Många uppfödare har högt flygande planer av olika slag. Inga fel i det kanske, och vi har alla vår egen plan och vårt eget mål bakom tanken att föda upp hoppkaniner. Jag ska säga direkt att jag inte tillhör de som planerar för uppfödningens hela framtid.
Jag anser att det bevisats otaliga gånger att en hoppkanin kan se ut nästan hur som helst. De kan vara små, stora, långa, kompakta, snabba och ha uppåtöron eller neråtöron. De kan väga ett kilo eller fem kilo, men de har alla något som gör de till en bra hoppare. Det krävs ett visst mått av tävlingsinstinkt och framförallt en obotlig hoppglädje. Därför avlar jag på många olika typer av kaniner, och bakom alla mina kullar finns olika mål för vad som gör att ungarna ska ha möjlighet att bli bra hoppare. Jag försöker inte avla fram ”den perfekta hoppkaninen”, utan kaniner som är trevliga och hoppglada.
Mycket ligger förstås hos våra köpare. Eftersom våra kullar är så olika gäller det att hitta de egenskaper som man själv söker hos sin blivande hoppkanin. Sen gäller det för köparen att behandla kaninen rätt, träna och tävla med rätt inställning och vara beredd på motgångar. Våra kaninungar blir inte alltid som vi tänkt oss och alla blir inte bra hoppare, men raden av nöjda köpare får oss ändå att förstå att våra kaniner är som vi vill att de ska vara. Framförallt – de är alla egna små, älskvärda personligheter som är till glädje för sina ägare!